Trots att många andra allvarliga händelser äger rum runt om i världen fokuserar en stor del av forskarsamfundet på klimatförändringen. Det är ingen slump att debatten har intensifierats de senaste veckorna. Nyligen lade FN:s klimatpanel IPCC fram sin sjätte utvärderingsrapport. Analysen av det globala läget är lika slutgiltig som tydlig. I stället för att antyda att människans påverkan bara är en av många bidragande faktorer, slår rapporten fast att bevisen för att människan orsakar klimatförändringen är överväldigande. Budskapet från forskarsamfundet i IPCC är helt entydigt och går inte att blunda för.

IPCC bildades i syfte att löpande analysera den globala uppvärmningen genom att sammanställa forskningsrön. Uppdraget var att förse stater och politiker med den information och vägledning de behöver för att fatta välunderbyggda beslut. Under årens lopp har IPCC lagt fram en rad informationsstinna rapporter som bygger på material från många olika aktörer i ett stort antal länder. Det är inte bara dataanalysen och -modelleringen som har förbättrats i takt med tekniken – även IPCC:s förmåga att utvärdera resultaten har utvecklats. Med större säkerhet än i tidigare rapporter drar IPCC slutsatsen att en klimatförändring orsakad av människan har varit den viktigaste orsaken till extrema väder- och klimathändelser i samtliga regioner i världen.

IPCC:s rapport är uttömmande och går in på många detaljer, men innehåller också korta sammanfattningar för specifika målgrupper. En av de viktigaste indikatorerna på att det äger rum en klimatförändring är den globala yttemperaturen. Det är detta som kort och gott brukar kallas ”global uppvärmning”, ett uttryck som blev gångbart när en klimatforskare på NASA använde det i en senatsutfrågning. Det är allmänt vedertaget att den genomsnittliga yttemperaturen ökar. Emellertid har detta fått större uppmärksamhet sedan Parisavtalet ingicks 2015, vid FN:s klimatkonferens COP21. Ett urval av IPCC:s uppdaterade data och modeller återges i Figur SPM.1b nedan. Den stigande svarta trendlinjen sammanfaller med den tekniska utvecklingen, exempelvis när personbilar och flygplan slår igenom, persondatorn uppfinns och internet växer fram. Som diagrammet visar accelererar ökningen av medeltemperaturen på jorden stadigt. 2020 uppgick den till 1,26°C, och temperaturen ökade i ett snabbare tempo än någon gång de senaste tvåtusen åren. Liksom i tidigare rapporter pekar IPCC i sin nya rapport på riskerna om temperaturökningen når eller överstiger 1,5°C, och presenterar ett antal scenarier för den tänkbara utvecklingen i olika regioner i världen.

Tidigare kallades ökande utsläpp av växthusgaser för global uppvärmning, men begreppet är alltför snävt. Uttrycket ”klimatförändringen” avser samtliga aspekter av den långsiktiga klimatförändringen på jorden. Figur SPM.9 i IPCC:s rapport (se nedan) visar grafiskt de förändringar av det globala klimatet som förutspås. Den ljusa bakgrunden i diagrammet är samtliga regioner som potentiellt kan påverkas av respektive klimatrelaterad effekt (climatic impact driver, CID). De mörkare staplarna är det faktiska antalet regioner som kommer att påverkas. Som diagrammet visar kommer samtliga regioner att exponeras för minst fem klimatrelaterade effekter de närmaste 20-30 åren. Tio av de angivna klimatrelaterade effekterna kommer att påverka i stort sett alla regioner (96 procent, enligt IPCC). Vi har redan nämnt yttemperaturen. Andra effekter är minskad isbildning, frost och snö, samt allt fler översvämningar och mer erosion i kustområden. De flesta av dessa prognoser görs med hög säkerhet. Inga görs med låg säkerhet. Det innebär att förändringarna som visas i grafen blir det sannolika framtida utfallet, om inte kraftfulla åtgärder vidtas. För att visualisera temperatur- och nederbördseffekter bättre har IPCC tagit fram ett unikt verktyg, en interaktiv atlas som visar hur olika scenarier påverkar världen (se interactive-atlas.ipcc.ch).

När Parisavtalet ingicks uttalade ett flertal länder att det fanns ett behov av gemensamma åtgärder mot klimatförändringen. Många ledare i världen utfäste sig att minska temperaturökningen till under 2°C, och att införa ett system som hindrar att temperaturen börjar öka igen. Ramverket var uppmuntrande och en grund har nu lagts i form av diverse regelverk och politiska satsningar. En ofrånkomlig slutsats av IPCC:s analys var dock att de globala åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen inte räcker – det behövs mer drastiska åtgärder. IPCC har uppdaterat alla sina modeller för att avspegla aktuella temperatur- och utsläppsvärden, vilket i sin tur har påverkat prognoserna. Det visade sig att alltför stora utsläpp alltjämt var ett problem, och att utvecklingen hämmades av ett antal nyckelfaktorer. Det finns överväldigande och övertygande bevis för att människan har orsakat långsiktiga förändringar i alla de viktigaste komponenterna i klimatsystemet, och fortsätter att göra detta. Vägen framåt präglas av en stor inneboende osäkerhet. Ny teknik utvecklas, men än så länge är det oklart hur den infrastruktur ska se ut som krävs för att lansera tekniken på bred front. Vissa länder behöver jobba mer med sina politiska åtgärder och regelverk. Hur system för energilagring ska utformas mer allmänt behöver också klargöras, liksom vilken roll dessa distribuerade energiresurser ska spela inom ramen för elnätets struktur.

Rapporten kommer lägligt, eftersom den än en gång pekar på de viktigaste områdena vi behöver fokusera på. I november genomförs FN:s 26:e klimatkonferens, COP26, i Glasgow. Viktiga punkter på dagordningen blir den aktuella IPCC-rapporten och Parisavtalets artikel 6, som behandlar internationell handel med utsläppsrätter och som det inte gick att få uppslutning kring. Evenemanget blir därför en lika stor händelse som COP21, och kan svetsa samman världens ledare ännu mer i kampen mot klimatförändringen. Konferensen är också den första kontrollstationen för Parisavtalet, där länderna redogör för vilka åtgärder de vidtagit, och för de brister som kan finnas. Här finns chansen att inte bara vidgå de tillkortakommanden som IPCC-rapporten pekar på, utan också utveckla en ny framtidsstrategi.

Företagen i världen är många. Vart och ett ansvarar för en liten del av de åtgärder som behöver vidtas för att motverka klimatförändringen. Lösningen blir sannolikt en kombination av många olika typer av åtgärder. I vår egen bransch ska Nilar vara en nyckelaktör, som tillhandahåller reglerkraft genom att integrera förnybara energikällor och energilagring i kraftnätet, och som gör nätet stabilt och flexibelt. Vi utvecklar batterier som är återvinningsbara och anpassade för en cirkulär ekonomi. Med kontinuerlig innovation bidrar vi till att utveckla branschen, leverera bättre resultat och optimera resursutnyttjandet. Som IPCC uttrycker det: ”Vissa förändringar i klimatsystemet går inte att stoppa. Men en del av dem kan dämpas och andra kan stoppas genom att minska uppvärmningen.” Vi ska vara en del av lösningen.